Ekopsykologi är en syntes mellan ekologi och psykologi som bygger på två huvudteser:

• allting i naturen och miljön är en helhet där allting påverkar allting

• människan har i den moderna tiden avfjärmats från naturen och detta ger konsekvenser som miljöförstöring samt psykisk, fysisk och social obalans på individuell och samhällelig nivå.

Inom ekopsykologin är våra sinnen viktiga verktyg för att återknyta den ursprungliga och naturliga kontakten med naturen. Inom en av ekopsykologins metoder, Natural System Thinking Process (NSTP) talar man om hela 53 olika sinnen. De ingår som en del i den attraktionskraft där också våra drifter och känslor ingår: Attraktionskraften är ett slags kitt mellan människa och natur.
Inom NSTP illustreras helheten i naturen och miljön som en livets väv,
”web of life”. Med till exempel ett spindelnät som symbol är det lätt att förstå att varje åverkan och brytning i nätet påverkar alla de övriga trådarna.

Ekopsykologi är ett relativt nytt begrepp i Sverige. I USA har ekopsykologin som inriktning i den akademiska världen växt fram under 1990-talet. Ekopsykologin används som ett komplement inom olika terapiformer och inom utbildning som miljöfostrande pedagogik.

Läs mer på www.ecopsych.com

Text: Åsa Larsson